Det finns platser som har sett likadana ut jämt. Där varje millimeter, varje smaklös tapet och gräsliga möbel bär min barndom.

 

Det har alltid varit så. Och på något sätt så känns det som att det alltid kommer fortsätta vara så, jämt. 

 

Men så är det inte. Jorden snurrar. Alla åldras. Allt är ett lån.

 

Allt jag har ska krävas åter. För jag äger inget. Ett liv är ändligt.