-

att känna efter själv

2013-07-20 ♥ 20:53:41 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag gick bredvid mitt lilla barn på den steniga och fuktiga stranden. Tänkte att nu ramlar hon, för nu går det nerför. Ville instinktivt ta tag i hennes lilla lena hand för att undvika ett fall, men hejdade mig. Jag tänkte att hon ju måste lära sig, få känna efter själv, och att ramla är inte hela världen. Men hon ramlade inte. Några steg till, sedan sträckte hon ut sin hand mot min och jag tog den, stöttade henne när hon behövde det. Det kändes så bra. Att hon själv märkte sina begränsningar, själv bad om hjälp när hon behövde det.

Jag försöker göra så jämt, men ibland är det faktiskt svårt. Framförallt när alla runt omkring skriker "oj!" "hjälp" "ta henne!!!" och så vidare... Då får man blickar och blir avfärdad som en mamma som inte bryr sig om hennes välmående.

Men det är ju precis tvärtom.

Tänk vad mycket bättre man kan hantera faror om man lär sig att just hantera dem, och inte bli hejdad innan man behöver tänka tanken.

Sedan får man ju förstås välja sina tillfällen. På parkeringar håller man någon i handen, alternativt blir buren. Punkt slut. Osv....

om det farliga med rosa och Hello Kitty

2013-03-04 ♥ 08:10:28 | Kategori >> Familjeliv | KOMMENTARER (1)

Jag fick den här boken av min syster, som ett litet ret eftersom jag hatar Hello Kitty så mycket.

En del kan tycka att det är löjligt och överdrivet att inte gå loss totalt på rosa och pluttinuttiga kläder till sitt barn. Och jag gillar rosa, mycket. Det är helt klart en av mina favoritfärger. Och min dotter får ju ha såna kläder. Men inte bara.

Men varför är det så "farligt" med rosa?

Jag vill inte att min dotter ska definiera sitt eget värde efter sitt utseende. Jag vill inte att hon ska tro att hon måste se ut och klä sig på ett visst sätt för att uppskattas av folk i hennes omgivning. Jag vill inte att hon ska känna press att vara söt. Jag vill att hon ska fokusera på att ha roligt och vara ett barn, så länge som det går. Men vad har det med färgen på hennes kläder att göra då? Jo, det är så att flickor oftare får komplimanger för sitt utseende och sina kläder, i synnerhet om de har just typiskt flickiga sådana. Jag märker en tydlig skillnad på hur allmänt folk vi inte känner bemöter min lilla bebis beroende på vad hon har för kläder.

Ger du en komplimang för någonting så berättar du också för den personen att den saken du ger komplimangen för är viktig. Att du värdesätter personen efter den saken.

Så att säga "vad söööööööt du är" till min dotter innebär att du säger att det är viktigt att vara söt, och att hennes söthet påverkar hennes värde.

Jag undviker helt att min lilla unge ens reflekterar över hur söt hon är. Hon har så mycket viktigare saker för sig.

Och jag tycker att det är vidrigt att det är så. Jag hatar att rosa och allt annat som är "typiskt tjejigt" ska få låg status och symbolisera det gulliga, söta, lite korkade. Vi har en manlig norm i vårt samhälle och det är inte något jag vill vara med och göda.

Men nu är det så att när hon har rosa, hello kitty och klänningar så får hon mer kommentarer om sitt utseende, och så länge som det är så, så tänker jag undvika det.

det är inte jag som är ung, det är ni som är gamla

2012-08-23 ♥ 12:54:00 | Kategori >> Arbetsliv | KOMMENTARER (1)

Jag fyllde 24 år ungefär en månad efter att jag hade fött vårt barn. Jag räknas som en ganska ung mamma. Inte en "Ung Mamma", som i typ tonårsförälder, men ändå.

Jag känner mig inte så ung för att ha fått barn precis. Däremot tycker jag att det finns väldigt många väldigt gamla föräldrar, vart jag än vänder mig. Jag säger inte att det är något dåligt, alls, bara att jag känner att det snarare är 30+ föräldrarna som är lite gamla än jag som är lite ung.

Det är en ganska tråkig som syn råder på unga människor. Man tänker gärna att de är lata, bekväma, dåliga på att jobba, oansvariga föräldrar och så.

Man utgår ofta ifrån att unga nyblivna föräldrar är outbildade och har ostabil ekonomi, eftersom just dessa två saker används som argument för att det är bättre att vänta med barn (Men att en 34-åring utan utbildning skaffar barn verkar dock inte vara ett problem.).

Jag var 24 år när jag fick mitt första barn. Då hade jag akademisk utbildning, bostadsrätt, ett rejält tilltaget sparkonto och en fantastisk pappa till barnet.

Om en vecka börjar jag jobba på mitt nya jobb, som enhetschef.

Gissa vem som är yngst på stället?

Nej tack till fler män inom äldreomsorgen

2012-08-19 ♥ 15:50:00 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Äldreomsorgen är en kvinnodominerad bransch, från undersköterskor till högsta ledning. Fördelningen mellan män och kvinnor ändrar sig dock ju ”högre upp” man kommer. Det är större andel män på de höga positionerna, även om det är flest kvinnor.

Som sagt, det är mycket kvinnor. Bland undersköterskorna, som ju är de jag har ansvar för som chef på ett äldreboende är det nästan bara kvinnor.

Detta ses som ett problem.

Jag är chef inom äldreomsorgen. Jag får höra att jag borde se till att det kommer in fler män på våra äldreboenden. Att det är övervägande kvinnor som är utbildade undersköterskor (jo, så kan man uttrycka det!), och således övervägande kvinnor med rätt kompetens som söker tjänsterna, medan många killar som söker inte har någon omvårdnadsutbildning alls tycks inte spela någon roll. Nej, man ska ta in killar för att de är killar, helt enkelt. Man tycker att de ska gå före de som har rätt utbildning, erfarenhet och kompetens. För det behövs fler män! Säger många, från alla håll och kanter. Det säger chefer, undersköterskor, anhöriga och folk som egentligen inte har något med äldreomsorgen att göra alls.

Ingen ifrågasätter de som säger så. Det är allt annat än en kontroversiell åsikt. Den är tvärtom självklar.

Jag tycker inte att det behövs män inom äldreomsorgen. Jag tycker det behövs duktig och kompetent personal, sedan om de har snopp eller snippa är jag inte särskilt intresserad av. Könsdelarna ska definitivt inte vara inblandade i deras arbete, över huvud taget.

Om jag säger att jag inte tycker att man aktivt behöver arbeta för att få in fler män inom min bransch så blir jag tagen för någon underlig manshatare. Så är det givetvis inte.

Tänk efter. Vad händer om man börjar prata om att det behövs fler kvinnor inom mansdominerande områden? Vad händer om någon påstår att man måste göra någonting för att förändra det? Säg...kanske kvotera? Nej, herregud. Nämn inte det ordet. Då tar det hus i helvete, vill jag lova. Det är allt annat än en rumsren åsikt, allt annat än självklar och okontroversiell. Tycker man att man ska kvotera in kvinnor i någon bransch så är man en manshatare, utan tvekan. Man ska bli anställd för att man har rätt kompetens, inte för att man har ett visst kön JU HERREGUD!!! Säger folk, och all tittar oförstående på stackarn som försöker förklara att det ju är det som händer när man kvoterar....

Så... om man inte tycker att det ska jobbas för fler män inom kvinnodominerande områden så har man en kontroversiell och (förstås) bitter åsikt.

Och om man tycker att det behövs fler kvinnor inom mansdominerande områden så är man också kontroversiell och (förstås) bitter?

Sammanfattningsvis kan man säga att allt är okej, bara det gynnar männen.

Kan någon väcka mig när 50-talets värderingar har dött på riktigt?

det är irriterande med folk som inte kan skillnaden på "var" och "vart".

2012-08-18 ♥ 21:05:10 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag vet givetvis skillnaden. Men jag har en tendens att använda "vart" jämt. Det är en av mina värre brister.

Där allt är sig likt men inget är som förr

2012-07-27 ♥ 23:03:54 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Det finns platser som har sett likadana ut jämt. Där varje millimeter, varje smaklös tapet och gräsliga möbel bär min barndom.

Det har alltid varit så. Och på något sätt så känns det som att det alltid kommer fortsätta vara så, jämt.

Men så är det inte. Jorden snurrar. Alla åldras. Allt är ett lån.

Allt jag har ska krävas åter. För jag äger inget. Ett liv är ändligt.

bortskämda mammor och ensamstående pappor

2012-07-26 ♥ 22:48:29 | Kategori >> Familjeliv | KOMMENTARER (0)

Så, om en månad så ska jag börja jobba. Min man ska vara hemma med vårt barn. Ni vet, det där barnet vars uppsättning gener består av lika mycket han som jag.

Det finns många som har åsikter om detta. Det har förvånat mig en aning, inte minst eftersom alla fullkomligt skriker om att alla ska få bestämma själva så fort någon nämner delad föräldraledighet enligt lag. Följt av ett halvtaskigt argument för varför just den familjen väljer att mamman är hemma, och sedan en harang om att de egentligen hade velat dela, men att det inte fungerar just under dessa omständigheter.

Hur som helst. Det jag ville komma till var en konversation mellan min man och en släkting till mig. Den är ganska talande. Denna släkting höjer ofta min man till skyarna över vilken fantastisk pappa han är (vilket han är!). Hen talar ofta med mig om hur bra jag har det, eftersom jag får så mycket hjälp. Det måste ju vara fantastiskt att ni är två om det, får jag höra. Jag är bortskämd med en snäll bebis (till skillnad från de elaka?) och en man som gör såååå mycket.

Så, till konversationen:

Släktingen: Hur känns det att du ska bli ensamstående pappa nu?

Min man: ENSAMSTÅENDE? Det blir jag väl inte?

Släktingen: Jo, men det kan man väl ändå säga att du blir, när hon ska börja jobba.

Min man: Men i så fall är ju Ellinor ensamstående nu...

Släktingen: ...

Och så finns det de som säger att det här med att det är olika förväntningar på mammor och pappor bara är påhitt.

Med en sommar som flyr

2012-07-25 ♥ 20:53:40 | Kategori >> Allmänt | KOMMENTARER (0)

Det var varmt idag. Alla är överväldigade över att det faktiskt har varit sommarvärme mitt i högsommaren. Den här sommaren har gått enormt fort, mycket fortare än någonsin innan.

Jag känner mig alldeles lugn och harmonisk! Mycket nöjdare än någonsin förr. Kanske för att jag inte jagar solstrålarna utan njuter av ledigheten, oavsett väder.

det som inte dödar gör en i alla fall väldigt illa

2012-05-10 ♥ 20:19:06 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Vissa saker är man med om i livet som stärker en. Men sedan finns det sådant som bara bryter ner, förstör och förgör.

Jag har precis fått en kalldusch. Varit med om någonting om vände upp och ner på hela världen, och gjort alla färger något mattare. Som får mig att tvivla på allt jag förut tagit för givet.

Allt som är vackert i världen blev genast mindre vackert.
Och inget gott kommer någonsin ur detta.

allting gammalt är som nytt

2012-04-12 ♥ 09:37:50 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Små nya fötter på jorden, och jag vet inte hur länge de ska vandra här. Så mycket ondska finns det här, och jag tänker på hur många år du har på dig att drabbas. Du har inte sett mycket av världen, allt är som nytt för en sån liten som du. Och verkligheten kommer bita tag i din lilla späda kropp.

Så mycket ont kan hända.

Krig, sjukdom, naturkatastrofer och krossade tonårshjärtan.

Jag vill skydda dig mot allt, och vetskapen av min otillräcklighet är skrämmande.

som söndagsångest fast tusen gånger värre

2012-03-30 ♥ 14:35:21 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Jag är en person som drabbas av enorm söndagsångest. Även om jag har tyckt om alla jobb jag har haft på senaste tiden så älskar jag att vara ledig så mycket att det värker i själen när insikten att det snart är vardag igen smyger sig på. Jag får söndagsångest redan på torsdagen. Det påpekade min sambo, och jag insåg att det var sant. Snart är det fredag och då är helgen snart slut igen...

Så känns det nu. Fast nu gäller det inte helgen, utan sommaren. Jag är knappast ensam om att dyrka sommaren och solen. Den enda värdiga årstiden i det här landet. Jag älskar våren också, men egentligen bara för att våren lovar att sommaren snart kommer.

Nu är det vår. Och snart är sommaren slut. Snart blir augustivindarna iskalla och hösten hotar med sin framfart.

Nästa vecka är det påsk, och jag fyller 24 år. Hur hann jag bli så gammal?

att förneka kön.

2012-03-30 ♥ 09:05:16 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag tänker inte skriva något inlägg om ”hen”, jag tänker inte ens ge mig in i debatten om könsstereotypa kläder till barn och vad det innebär. Inte just nu, jag orkar inte.

Men jag kan ju slå fast att det är mer eller mindre omöjligt att debattera med personer som drar egna, felaktiga slutsatser om vad ”motståndarna” tänker och vad de menar. Det allra mest korkade argumentet måste väl ändå vara de i stil med ”men vi har ju två olika kön, varför förneka det?” eller ”varför inte låta tjejer vara tjejer och killar killar?”. Det är ju liksom dött lopp då. Som att debattera med en treåring, ungefär.

Finns det personer som inte vet att det finns två kön? Att vissa har snopp och andra har snippa? Hur kan man vara så urbota dum att man använder det som argument i jordens alla feministiska debatter?

Det är ganska precis samma sak som att säga till en antirasist att personen förnekar att det faktiskt finns olika hudfärger!

Ja, det finns olika kön. Ja, det finns olika hudfärger.

Men vad innebär det, egentligen? Inte är det väl skäl att värdera personer olika? Att tillskriva personer egenskaper baserade på detta?

Det är ju vansinne.

nyårslista

2011-12-30 ♥ 17:30:33 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Tog examen. Blev gravid.

Har du några nyårslöften?
Nej.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja. Dessutom blev min syster och min kusin gravid, men de barnen kommer 2012.

Vilka länder besökte du?
Sverige. Och Gotland, höhö.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Oroat mig.

Bästa minnet från 2011?
Har ingen såndär speciell händelse. Bästa är förstås att vi ska få barn, men det var till exempel inget lyckorus när jag gjorde det positiva grav-testet eftersom jag tre veckor tidigare fått missfall och inte vågade hoppas. Men första gången vi åkte till gynakuten denna graviditet med blödningar, och fick se ett litet hjärta picka var fantastiskt!

Bästa köpet?
Min na iPhone 4s tror jag. Sannerligen välanvänd.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat...

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Min fantastiska sambo.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Ledsnare. Har nog aldrig varit så ledsen som i år. (Men det har också varit mycket glädje).

Favoritprogram på TV?
På Spåret.

Är det något du saknade 2011 som du vill ha år 2012?
Lite ro i själen.

Vad ser du mest framemot med år 2012?
Att få en bebis förstås.

vissa behöver inte påminnas, utan tvärtom.

2011-10-07 ♥ 16:42:53 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Det är hemskt med panikångest. Det är hemskt med hypokondri som tar över ens liv. Det kan ju vem som helst förstå. Vi är många som har det så här. Och det är ingen rolig värld vi lever i. Budskapen som i all välmening överöser oss på media, i bloggar, på galor och över över överallt är förödande.

Det skrivs om att man ska vakna. Att man ska känna på sina bröst för det är livsviktigt, och det cirkulerar youtube-klipp om att det är okej att känna. Som om alla människor ska vakna ur sin dröm och inse att livet faktiskt innehåller hemskheter också, och att livet inte ska tas för givet.

Sen finns vi som behöver pausa från att klämma på våra kroppar efter knölar, och som behöver ha andra ord än cancer, hjärtinfarkt och död död död ekande i våra huvuden också.

iakttagelse

2011-07-19 ♥ 18:44:32 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag känner mig gammal som tänker på det här med hur dagens ungdom pratar, och hur fånigt det låter! Hej konservativ tant, liksom.

Men vad är grejen med walk-in-closet, powerwalk, powernap osv? Vad är det för fel på klädkammare, rask promenad och tupplur?

Det tycks alltså vara så att ungdomar föredrar engelska ord och uttryck. Men det stämmer egentligen inte. Det är till exempel bara tanter som använder ordet Make-up istället för att säga smink.

Hur ska vi gå vidare med detta?

att vara socionom och bloggare är ungefär samma sak

2011-06-17 ♥ 10:38:29 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (2)

Det är lite roligt. I både bloggvärlden och socionomvärlden så är det samma mantra som upprepas; man ska vara personlig men inte privat.

Jag är varken personlig eller privat i den här bloggen tror jag. De enda som jag hänger ut är mina balkongväxter, men de är inte så kräsna.

Japan och sånt

2011-03-15 ♥ 19:18:50 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Det här är Kobe i Japan på 60-talet.

Där jobbade den här mannen, min morfar, i några år. Här iklädd yukata.

Han bodde på huset på berget (kryss i fotot) tillsammans med min mormor...

...och mina morbröder.

Min mormor ägnade dagarna åt att skriva långa brev hem till Sverige, vilket är fantastiskt, för de finns kvar än idag. En sommar läste mormor alla breven högt för mig, det tog flera veckor och var alldeles underbart. Som en saga - fast på riktigt! Det var verkligen exotiskt att flytta till Japan på den tiden. Hon blev gravid under tiden som de bodde där.

och bebisen föddes där.

Här är hon - min mamma! (Lägg för övrigt märke till min mormors skor, det här var långt innan flip-flopsen kom till Sverige och de var väldigt exotiska och annorlunda)

Mamma!

en absurd sanning

2011-03-08 ♥ 14:44:16 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

När man talar om kvinno- och jämnställdhetsfrågor idag så handlar det inte om huruvida kvinnor borde ha rätt till samma lön som män för samma arbete. Det handlar inte om frågan ifall det är okej att strukturellt förtrycka halva befolkningen eller inte. Det handlar om huruvida det är så eller inte. Kvinnolöner avskaffades på 60-talet, men lever kvar än idag. Det hade man nog inte trott då.

Feminister och andra bitterfittor pratar om löneskillnader, och gubbar suckar högt åt fjantigheten i takt med tjejer som säger att det väl bara är att ta för sig mer.

Tanken på att kvinnor skulle få sämre löner för samma arbete är absurd, och många griper efter halmstrån i form av bortförklaringar. Sanningen svider för mycket, är för obekväm och svår att greppa. Många tror att allt bara är påhitt - för det låter ju helt sjukt. Det är helt sjukt. Och sant.

det här är en dum produkt

2011-02-24 ♥ 09:31:02 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Allt du behöver göra är att tillsätta hett vatten, sen får du havregrynsgröt on the go! Hurra! Äntligen gröt på nolltid. Eller...vänta nu....

Det är ju precis så man gör gröt. 2 min i micron eller på med hett vatten och sen låta det stå. Den här gröten kostar multum om man jämför med vad det kostar att bara hälla havregryn i en bytta och sen ha i lite äpple och kanel, eller blåbär eller vad man nu vill ha.

Att det bloggas mycket om denna fenomenala produkt bekräftar två fördomar. Att bloggare är köpta och att bloggare är dumma i huvudet. Jag tror mest på den första, ärligt talat.

(Men nej, företagen behöver inte ens köpa inlägg av alla bloggare, de är så lyckliga över att få något gratis att det räcker med att skicka lite produkter för att de ska skriva om dem. Många är restriktiva och bloggar bara om sådant som de faktiskt kan rekommendera, och där ser jag inget direkt problem, men att skriva om något så dumt som lättlagad gröt är ju löjligt.)

det här är en dum produkt

2011-02-24 ♥ 09:31:02 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Allt du behöver göra är att tillsätta hett vatten, sen får du havregrynsgröt on the go! Hurra! Äntligen gröt på nolltid. Eller...vänta nu....

Att det bloggas mycket om denna fenomenala produkt bekräftar två fördomar. Att bloggare är köpta och att bloggare är dumma i huvudet. Jag tror mest på den första, ärligt talat.