Det står något knubbigt på vårt piano. Lampan med just det namnet. Den är ju otroligt klassisk idag, i var och vart annat hem. Men den är ju så gullig och billig att det är svårt att låta bli den, tycker jag.


Men sladden ska förstås vara instoppad så här, och inte hänga så där fult som på den andra bilden..

Jag älskar för övrigt pianot. Det är min sambo som kan spela, och han fick just det här av en släkting. Extra fint är det förstås att han spelar kärlekslåtar till sin kvinna.