så mycket fint

2011-02-18 ♥ 19:44:08 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)



Jag är så glad för min sambo, för att min skola snart är slut och för att jag verkar kunna andas ut på jobbfronten. Så glad att jag får följa mina drömmar och att min fina man också får det. Att han ger mig allt jag kan önska mig, och jag honom. Jag är så glad över mina vänner, mitt hem, min stabila ekonomi och alla fina släktingar.

Jag har det så bra. Jag har så många som jag tycker så mycket om. Så mycket fint runt omkring mig. Men jag har svårt att njuta. Jag har svårt att inte tänka på att allt jag har kan också tas ifrån mig. Man hinner inte annat än andas innan livet ändras med tvära kast för personer i min närhet.

Ingen äger framtiden, och framtiden äger inte alla. Ingen vet vem som ska få färdas dit, eller på vilket sätt och med vilka personer.

Allt är givet människan som lån.


nu får det vara nog

2011-02-15 ♥ 10:44:53 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)


Vintern är vacker. Men nu orkar jag inte mer. Jag orkar inte stå och passivt stressa stillastående på en pendeltågsstation där minutrarna rinner i väg men tåget lyser med sin frånvaro.

Jag vill att snön ska smälta, jag vill se vårblommor spricka upp ur marken och känna solen värma.

I dag vägrar jag gå utanför dörren.


rutiner

2011-01-21 ♥ 12:35:02 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Man mår verkligen bättre av regelbunda sov- och ätvanor. Och veckovanor. Både jag och sambon har varit helt oregelbundna då han har jobbat konstiga tider, medan jag har pluggat och jobbat extra. En hel helg kan ha varit fylld med jobb medan en onsdag var ledig. Ena veckan lyckades vi vara lediga tillsammans mycket, andra var vi inte ens vakna på samma tider på dygnet. Mycket förvirrande, och jobbigt.

Det är därför fantastiskt att han pluggar nu. Visst, vi får inte de där veckodagarna lediga tillsammans längre, eller tre dagar i sträck, som vi kunde lyckas få förut med lite tur. Men å andra sidan så är vi lediga tillsammans på helgerna. Vi är nu normala människor som kan planera fredagsmys, gå på fester tillsammans (förut jobbade han ju varannan helg och missade därför i snitt varannan tillställning!), äta helgmiddagar och ha rutiner. Det känns jättebra.

 

Men allra bäst är nog att jag har lyckats få ordning på mitt dygn. Lägger mig i tid på kvällen, vaknar i td på morgonen. Det i sig gör ju att jag äter på regelbundna tider. Allt blir bättre helt enkelt. Mycket bra medicin mot stress faktiskt!



gräsänka

2011-01-18 ♥ 20:05:58 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Den där mannen som jag delar mitt liv med är på "kollo". Han och de andra nyblivna läkarstudenterna är på introduktionsinternat i tre dagar. Roligt för honom!

 

Jag passar på att göra mest ingenting. Jag lagade ett ordentligt storkok som räckte till lunch igår, middag igår och middag idag. Vem behöver variation?



tur att jag i vilket fall omges av kloka personer!

2011-01-15 ♥ 15:50:15 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (2)

Jag hämtar mitt kusinbarn, tre år, på förskolan....

Kusinbarnet: "Jag har en randig tröja"
Jag: "Ja, just det. Lila, vit och blå!"
Kusinbarnet: "Inte blå, turkos! Du förstår INGENTING"

Men hallå, det är faktiskt ganska svåra färger att hålla se skillnad på...


livet

2011-01-15 ♥ 15:23:14 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

I kväll ska vi fira att min kusin är färdig läkare. I 5,5 år har han kämpat, det är ju mer eller mindre en evighet. På måndag börjar min sambo samma utbildning. Hur ser livet ut när han är färdig? Har vi gift oss? Har vi barn? Hur många? Har vi gjort slut? (Nej!!!). Vart bor vi? Det är så lång tid, så mycket kan hända. Så mycket hemskt som kan inträffa som jag inte vill veta av. Personer i vår närhet kanske inte finns kvar (finns ens vi kvar?) och nya liv kan ha blivit till, eller så är personer som lever på denna jord nu men som vi aldrig har träffat våra allra närmsta.

Tänk, för 5,5 år sedan kände jag inte ens Maja och Cajsa. Då visste jag inte vad jag skulle bli när jag blev stor och då visste jag inte hur det känns att ha närstående som drabbas av cancer och jävulskap, morföräldrar som blir sämre och sämre av ålderdom eller hur det känns att bli ifråntagen någon genom det grövsta brottet man kan göra sig skyldig till. Då visste jag inte heller hur det känns att älska sitt livs kärlek, hur det känns att ha den lilla prematura bebisen från den man har känt hela livet i sin famn eller hur man faktiskt kan ta sig igenom de värsta kriserna i livet.



Hur man skapar ideal genom att hävda motsatsen

2011-01-11 ♥ 16:51:18 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Det har talats en hel den om Veckorevyns senaste tidning. På framsidan finns en överretuscherad Molly Sandén och rubriker som utlovar metoder för att få hennes nya "Drömkropp". Jag antar att de flesta har hört att det bara var en bluff, och anledningen till det enligt dem. De vill visa på vilka hemska ideal vi har, och LYS-metoden betyder "Love your self". De vill inte frälsa världen med senaste bantningstipset utan de vill frälsa den med att ge självkänsla åt unga tjejer. Eller så är de bara skenheliga, vilket Alex Schulman skriver om här.

I tidningen är delar av redaktionen halvnakna. De vill visa hur vanliga människor ser ut. Att vi inte är blankpolerade, släta, slanka och utan skavanker. Helt ärligt, det har vi hört till leda. Det är knappast något nytt som tidningen bekänner. För det första så är alla som viker ut sig snygga som tusan. Men för det andra så tror jag att det blir precis motsatt effekt. För i alla intervjuer med de halvnakna journalisterna så berättas det om hur de har lärt sig att acceptera sig själva trots diverse brister.

Det talas om komplex för bilringar som de har kommit över, hur mycket de faktiskt älskar den degiga magen osv osv.

Att säga "Du duger som du är, trots stor rumpa" är ju ungefär samma sak som att säga "egentligen är det fult med stor rumpa".

Dessutom spelar det väl ingen roll om de flesta inte är sådär jättesnygga som vissa andra. Kämpar man för att uppnå ett skönhetsideal är det ju önskvärt att vara extra snygg. Eller? Hanna Fridén skriver väldigt bra om det här.

Om man på riktigt vill minska skönhetshetsen så kanske en bättre idé vore att sluta skriva om det helt. Men vänta...det säljer väl inte nummer?


skam

2011-01-10 ♥ 20:33:04 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag opponerade på en c-uppsats som handlade om skam idag, så jag antar att det är därför som jag är lite inne på det ämnet nu.

Det är väldigt underligt hur hemsk den känslan är. Hur djupt rotad den är hos oss. Alla andra känslor kan vi hantera och gå vidare ifrån, men skammen är kvar. Amanda berättar om sitt hemskaste barndomsminne - när jag kastade hennes platsdalmatiner i gräset så den ena försvann. Det var ju elakt gjort. Så får man inte göra. Men det är väl ändå ett relativt harmlöst brott att begå, sånt gör väl barn antar jag. Ändå får jag fortfarande (om än harmlösa!) ångestkänslor av tanken på det, för jag minns hur otroligt dåligt samvete jag hade.

Jag minns också när Amanda ritade på kylskåpet som var nyinköpt till huset vi skulle sälja, men skrev "Ellinor" så att jag skulle få skäll istället. Och det fick jag. Med besked. Jag blev jättearg, jätteledsen och förtvivlad över att få skäll och bli falskt anklagad, och att det var min syster som hade gjort det mot mig. Det var jobbigt, . Men knappast något jag bär med mig.

En annan sak jag fortfarande minns är när Amanda försökte muta mig med en sån där choklad-kex-rulle som man har i glass mot att hon skulle få vara med mig och min kusin och leka. Bara tanken på att jag kunde utnyttja henne gav mig oändligt dåligt samvete.

Jag tror att jag är extra känslig mot dåligt samvete och skam, eller nåt. För jag hör kompisar som berättar om hur de lurade sina syskon att äta bajs, "växlade" pengar med dem - (typ att syskonet fick en guldpeng mot en hundralapp), tvingade dem att hoppa från höga tak så de fick ont osv osv. Det skulle jag aldrig ha gjort när jag var liten. Inte en chans. Och jag tror ärligt talat inte att det beror på att jag är/var extra god mot mina syskon - snarare för att värja mig från det dåliga samvetet.


Dag 2 - Min familj

2011-01-08 ♥ 16:31:00 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Jag har en väldigt stor släkt som jag umgås oerhört tätt med. Nästan alla bor i Tullinge. Jag träffar mina kusiner varje vecka, ofta fler gånger. Det känns mycket bra! Att skriva om familjen utan att nämna dem skulle vara konstigt. Men här kommer en närmare beskrivning om min närmsta familj:

Mamma och pappa träffades för ungefär hundra år sedan, och 7 månader senare så var de förlovade och väntade barn (mig). De är fortfarande gifta, bor någon minut ifrån mig i ett radhus som blir större och större i takt med att barnen emigrerar.

Pappa är från Göteborg, och flyttade hit när han var 19 då han började polishögskolan. Han är således polis. Stationsbefäl på Södermalm. Han spelar pingis och spelar poker. Han köper gärna nya teknikprylar i form av Mac-datorer, systemkameror och avancerade mobiltelefoner. I bästa fall lär han sig hur man hittar ON-knappen.

Mamma är både tillverkad och född i Japan, dock av svenska föräldrar. Det blev så då min morfar jobbade där i tre år. De flyttade dock hem när mamma var 1 så hon har inget minne därifrån, det har däremot mina morbröder. Sen har hon bott lite varstans i Sverige och hamnade tillslut i Tullinge. Hon är socionom. Hon är min mest aktiva facebookvän. Gillar djur. Väldigt mycket. Fick knappt ett enda när hon var liten, nåt litet marsvin på sin höjd. Så det var det första hon tog sig för att skaffa sig när hon flyttade hemifrån. Så djur har vi alltid haft. Hundar har det alltid funnits i vårt hem, förutom en kort period då hunden som mamma köpte när hon flyttade hemifrån avlivades 16 år gammal.

Jag har en två år yngre syster, Amanda. Hon bor i Köping för tillfället med sin sambo. Det kan hon gott sluta med tycker jag, vilket också är planen tror jag. Hon har en massa hundar och pluggar till butikschef. Hon har helt klart ärvt mammas hundintresse. Några år efter att hunden jag berättade om i mammas presentation hade dött så önskade sig Amanda en. Hon var väl 12, eller nåt. Pappa råkade i ett svagt ögonblick säga "Ja" och på den vägen är det. Just den hunden bor dock hos mamma och pappa nu. Amanda har bara två hemmavarande hundar för tillfället, men det blir det nog ändring på snart.

 

Min ena bror är fyra år yngre än jag, Teo(dor). Han går sista året på gymnasiet, jobbar extra som arrestvakt och kör Stand-up. Just nu är han i Los Angeles och hälsar på någon form av stand-upkomiker som han har lärt känna då denne var i Stockholm. Det är typiskt Teo på nåt vis. Han är social, rolig, framåt, utåtriktad...Ja, typ allt som jag inte är.

 

 

 

 

Min sex år yngre bror heter Agaton. Det var han ensam om ett tag, ingen annan hade det namnet som tilltalsnamn. Nu delar han det med andra dock. Han går första året på gymnasiet. Spelar wow, har en flickvän sen ett år tillbaka eller så. Man ser honom inte så mycket av föregående anledningar.

I familjen ingår även lite (typ två, plus Amandas) hundar och en katt.





jag kanske är en sån där manshatare

2011-01-08 ♥ 09:56:41 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Jag älskar att läsa böcker.

Jag läser romaner. Är oerhört petig och vill mest läsa sådana böcker som har en väldigt fint språk. Deckare kan jag inte läsa, de är trista. Inte bryr väl jag mig om vem mördaren är. Jag kan läsa nästan en hel deckare men sen inte slutföra den. Jag har försökt många gånger, men inte lyckats fatta tycke för någon. Jag har försökt med de bästa författarna enligt rykten, utmärkelser och annat. Jag gav mig på  Jo Nesbø och förväntade mig att bli tagen, han har ju fått så många utmärkelser och alla verkar älska hans böcker. Men nej.

Plötsligt så läste jag en deckare som jag fattade tycke för, Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson. Sen dess har jag läst hur många som helst som jag gillar, av en hel den olika författare.

Först tänkte jag att jag helt enkelt har lärt mig att gilla dessa slags böcker. Men sedan såg jag ett mönster. Jag gillar bara kvinnliga författare (när det kommer till deckare).

Jag vill inte tro att det egentligen har ett samband, men det verkar onekligen så. Alla kvinnliga författare har fångat mig, men ingen manlig. Och inte skriver de på ett visst sätt egentligen.

 

När det gäller romaner är det inte likadant i vilket fall. Jag minns en skräckupplevelse. Jag hade läst en bok som jag älskade. Den var fantastiskt bra, på ett enkelt och vackert sätt. Efteråt såg jag vem som hade skrivit den. Det var den här mannen:

 

Jag kan inte bestämma mig för om jag hatar eller älskar honom. Självgodhet är en egenskap som jag ogillar skarpt.



hej jag är en tant

2010-12-23 ♥ 17:58:15 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag är hemma hos mamma och pappa. Har varit här mest hela dagen, min syster är här (bor i vanliga fall i Köping). Vi har ätit julmat och gjort julgodis.

Godaste jultallriken. Mammas omelett med räkstuvning är galet god, köttbullarna är gjorda av hjortfärs och köttet till höger är rökt rådjursbog.

När en mor och dotter ska se på tv
tillsammans så är det väl kanske inte så ovanligt att det blir lite diskussioner. Den ena vill titta på svt eller kanske pernillas jul, medan den andra vill titta på criminal minds. Det samma när det gäller radion. Ska det vara p1 eller nrj? Mamma vill titta på criminal minds medan jag föredrar debatt. Mamma vill lyssna på nrj, jag vill lyssna på p1.

Fast det är väl inte så konstigt i den här generationen egentligen? Man gör ju alltid tvärtemot sina föräldrar på nåt vis. Nu är det inne att sylta och safta, som min mormor gjorde. Titta bara på underbaraclaras blogg som är populär som tusan. Det är modernt att vara gammeldags. För ett tag sedan var det inne med sushi, thaimat, exotiskt och "nytt". Idag är det defintivt mer inne att äta stekt strömming med skirat smör eller rotmos med fläsklägg. Surdegspappor på söder som virkar mössor ska det vara. Lite kul, faktiskt.


en hälsning från ett insnöat fjollträsk

2010-12-21 ♥ 15:36:38 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Snön faller tung och kylan biter. Då står vi chockade och lamslagna och vet inte vad vi ska ta oss till. Bussarna kör utan ordentliga vinterdäck och tågens växlar fryser. Kollektivtraffiken är i kaos och det skapar kaos hos nästan alla.

Och då hör man hånskratt från Norrlänningar
som minsann vet hur man ska hantera snö. Då klagas det på fjollträsk som inte klarar sig en dag utan bussar och tåg.

Jag kan tycka att det är lite löjligt. Vi bor i olika delar av Sverige, med olika förutsättningar som gör att samhällena är uppbyggda på olika vis. Här är det enkelt och effektivt att åka kommunalt, här är husen byggda för milda vintrar och bussdäcken anpassade efter töväder. För det är så vi har det här. Ganska logiskt. Lika logiskt är det att det här samhället liksom fallerar när det plötsligt blir vargavinter.

Att håna oss som blir handikappade utan våra tåg och bussar är ju lite som att kasta sten i glashus. För hur skulle Norrland klara sig om de inte längre fick åka en meter med bil? skulle klara Vi oss utmärkt, tack så mycket.



hönan eller ägget?

2010-12-19 ♥ 18:41:58 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Luktar WC-rent gubbparfym eller luktar gubbparfym WC-rent?



.

2010-12-08 ♥ 22:31:56 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Är det inte lite underligt att samma personer som tycker att man är lättlurad om man går på kliniskt bevisad vetenskap själva sväljer konspirationsteorier, kvacksalveri och humbug med hull och hår?


saker jag gör hellre än bra

2010-12-04 ♥ 16:53:05 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

- Sjunger
- Målar


Jag har någon form av önskan om att vara kreativ. Men det är jag inte.

På min allra första föreläsning på högskolan så fick jag för övrigt veta att nästan alla känner att de har en kreativ ådra som inte riktigt får komma ut i sin fulla blom.


jag har världens finaste man

2010-11-29 ♥ 13:15:19 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Min sambo skickar sms och berättar att han hittade en 500-lapp på marken. Jag skriver att det var ju jättekul och bra, precis vad vi behövde! Han skriver "ja... men stackars den som tappade den :(..". Jag hade inte en tanke på det, förrän nu när han sa det.

/Egoist


juligt

2010-11-27 ♥ 09:32:14 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Jag och min kusin brukar alltid sätta upp mormors julpynt. Det började väl när vi var runt 12, då betalade hon oss 50 kr för att hjälpa henne, för hon tyckte det var skönt att slippa kliva upp och ner för pallar och så.

För varje år som gick så fick vi göra mer och mer i takt med att hennes ork och förmåga har minskat, och de senaste åren så har vi gjort allt, medan hon har suttit på en stol och berättat för oss hur alldeles fantastiska vi har varit. Hon har mycket stora tankar om sina barnbarn. En gång sa hon till mig att jag är så fantastiskt duktig på det här med el att jag borde bli elektriker...det jag hade gjort var att stoppa en av ljusstakarnas sladd i en förlängningssladd...

Idag så ska vi pynta som vanligt. Men mormor är inte hemma, för hon är på sjukhus. Det känns så väldigt trist och konstigt, men vad ska man göra?

Men först så ska vi på julmarknad
, och ikväll är det glöggkväll hos den nämnda kusinens föräldrar!

Ängeln på bilden hänger i mitt fönster. Den har jag fått från mormor, hon ville slänga den. Det är bara en vanlig billig från IKEA, som nästan varje familj har, och den har helt tappat formen. Men den är liksom värdefull bara för att den har hängt hemma hos henne, även om det inte ens är någon gammal fin sak eller så.


buu fucking huu och ja jag kastar sten i glashus

2010-11-15 ♥ 16:39:28 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (0)

Hur irriterande är det inte när människor klagar över att de måste göra sånt som alla människor måste göra? Som tycker synd om sig själva för att de går upp tidigt på morgonen, jobbar halvt ihjäl sig och sen panikhandlar på vägen hem, för att sedan komma hem till ett diskberg och en svinhungrig mage men ingen ork att laga middag?

Det är liksom livet. Det är så det ser ut. Skitjobbigt, visst. Men orkar man inte så kan man ju gå ner i arbetstid och flytta ut på landet där ett litet hus kostar ingenting och odla sina egna grönsaker.

Vi klagar över att vi är stressade idag, men faktum är att vi aldrig förr har ägnat så mycket tid åt vår fritid. Vi har köpt oss fria från korvstoppning och potatisodling, vi äter halvfabrikat så vi kan laga middag på en kvart. Vi kostar på oss spa-behandlingar och utlandsresor, och många hinner surfa, titta på tv eller läsa varenda dag.

Vi vill finna oss själva, få tid att varva ner, hitta lugnet. Jag säger inte att det är hälsosamt att stressa, tvärtom. Men att tro att stress är något vi har uppfunnit på senare tid är dumt. Det var inte bättre förr. Då hade man inte tid att känna sig stressad.


ibland är det inte lätt att tänka rätt

2010-11-07 ♥ 19:57:09 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

Nu ska det för en gångs skull inte handla om dagens ungdom. Utan om dagens gamlingar.

Det är på väg utför för dagens gamlingar. De är inte som tanter och farbröder alltid har varit. Något drastiskt har hänt. Plötsligt så sitter inte mormödrar och stickar koftor längre. De saftar inte, de syltar inte och de tycker långkok är slöseri med tid. Istället har de egna intressen. Istället leker de ungdomar. Skavlan pratade om det för något avsnitt sedan, om att hans mamma åkte på Nilen-kryssning. Amelia Adamo pratade om vuxenröj och sex över 60.

Ibland undrar jag hur inskränkt och korkad man är om man pratar om sådant. Gamla människor har ju inte saftat, syltat, knypplat och lyssnat på tantmusik för att de har blivit gamla, utan för att de alltid har gjort sådant. Min mormor stickade när hon var 20, och fortsatte med det ända tills hon blev mormor och då var det typiskt för den generationen att göra sånt.

Dagens mormödrar har andra intressen, och typsiska mormorsgöromål kommer således att ändras. Ganska logiskt....


milt tvång är bästa medicin

2010-10-21 ♥ 17:35:26 | Kategori >> Tankar & diskussioner | KOMMENTARER (1)

"det är upp till varje familj att bestämma hur man ska dela upp föräldraledigheten" hör man. Och aldrig, och då menar jag verkligen aldrig någonsin har de orden kommit från några som har valt att dela på föräldraledigheten.

Jag önskar verkligen att det gick att låta alla bestämma själva. Men det innebär ju uteslutande att mamman är hemma jämt. I praktiken blir det så, även om det låter vackert i teorin. Bortförklaringarna haglar, men de verkar bara hålla åt ena hållet.

När förbudet mot aga infördes gick föräldrar i taket - man ska väl få bestämma själv hur man uppfostrar sina barn?!
När skattelättnaden för den som hade en partner utan jobb, dvs den karl som hade en hemmafru, skulle tas bort för att även kvinnor skulle börja förvärvsarbeta blev folk galna. På precis samma sätt, och med precis samma argument som nu upprördes folk av att "staten la sig i", men det har lett till att utvecklingen har gått framåt. Vissa saker måste införas med milt tvång, för vi är så fast i gamla mönster. Att tro att man kan vänta ut utvecklingen är naivt och dumt.

(Pengaargumentet är vanligast, men jämställdhetsbonusen har inte hjälpt. Det var alltså rent skitsnack från de flesta. Det handlar inte om det.)

Gör som ni vill. Men den pappan som tror att han har en chans att vinna en framtida vårdnadstvist om han inte har tagit ut i närheten av så många föräldradagar och vabdagar som mamman, inte följt med på lika många läkarbesök eller har tagit ett lika stort ansvar över klädinhandling och matplanering, den pappan är sjukt naiv.

Och den som tror att man får precis samma kontakt med sitt barn om man jobbar 9h/dag som om man är hemma med barnet hela dagarna förstår jag mig inte alls på.

Gör som ni vill. Men stick inte huvudet i sanden. Påstå inte saker som inte är sanna. Lura inte er själva.

Nej, jag har inga barn. Och jag får minsann se hur det blir när jag själv blir mamma och bla bla bla.


Läs gärna:
Lady Dahmer om individualiserad föräldraförsäkring. Hon har själv tagit ut all föräldraledighet, och ger sig själv en törn för det!

Underbaraclara om kvantitetstid med barnen.





Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0